Skarvsöm och klackmattor

Det är textila tekniker som tillhör vårt kulturarv. Skarvsöm användes framförallt på 1700-talet till dekoration på soldatuniformer, bröllopsdynor och kjolsäckar. Att tillverka klackmattor var mest vanligt på 1800-talet och kanske var det ett alternativ för de som inte hade möjlighet att väva trasmattor.

Soldat Jönköpings regemente

Skarvsöm

En historisk lappteknik, nu i modern design.

Skarvsöm är en variation på lappteknik som användes på soldatuniformer, till bröllopsdynor och kjolsäckar på 1770- och 1800-talet. Kläde och vadmal var det tyg man använde på denna tiden och det lämpade sig väldigt bra till skarvsöm eftersom det går att klippa i utan att det repar upp sig. Tygbitarna syr man ihop förhand med förstygn och med en smal remsa emellan i avvikande färg. Remsan klipps sedan ner från rätsidan intill tyget. När man syr för hand med förstygn kan man dra åt tråden och få en krusning på remsan mellan tygbitarna och får då utseendet av en vågformig tråd som blir en fin dekoration. Tekniken gör också att man kan ta tillvara på små spillbitar.  Från början sydde man ihop bitarna med lintråd för det var vad som fanns tillgängligt då. I dag kan du använda både tvinnad bomullstråd, lintråd eller polyestertråd.

Dynorna gjordes i par och användes till bröllopsstolarna vid vigseln i kyrkan och sedan i hemmet på bröllopsfesten. Efter festen hängdes det upp på var sida vid framkammarfönstret. Troligtvis syddes dynorna av byskräddaren som i vissa fall vara en indelt soldat. Skräddaren var den som hade tillgång till ylletyg och avlagda soldatuniformer. Var inspirationen och idéen till denna tekniken kom från kan man fundera på. Kilmössan var en huvudbonad som var vanlig i hela landet på denna tiden och kilarna på mössan syddes ibland ihop med en remsa emellan i avvikande färg. I en del päls/skinnarbeten användes också remsor av ylletyg mellan bitarna. I slutet av 1700-talet ändrades formen på soldatuniformerna och en del av dem var dekorerade med skarvsöm på insidan av ärmarna och ryggen. Utseendet på uniformerna var mycket det som styrde hur modet på kläder skulle se ut och skräddaren sydde både uniformerna och de tillskurna ytterplaggen. Skräddaren hade en nyckelroll som förmedlare av nya modetrender och kanske var det detta som inspirerade till skarvsöm på bröllopsdynorna? Av någon anledning var det vanligast att sy denna typ av dynor i södra Sverige framför allt i Småland och orsaken till att det var just i detta området man använde tekniken kan ha varit att många var fattiga och de  behövde då ta tillvara på minsta lilla tygbit. Kjolsäckarna i skarvsöm finner man framförallt i Västmanland som ligger mer norr ut och en bra bit från Småland. Den ingår i folkdräkten i Västerfärnebo socken i Västmanland.
Mönster och material

Skarvsömdynorna är oftast uppbyggda av geometriska former och består mest av kompassrosor, timglas och kvadrater. En del dynor är dekorerade med årtal och med bruden och brudgummens initialer men förövrigt utan broderi. De här rena och enkla formerna utan något broderi talar också för att det oftast var män som sydde dynorna. En del dynor är ihop sydda med ett vävt band runt om och på kuddar som är sydda i början av 1800-talet kan man finna bitar av sidentyg eller fina vävda mönstrade band. Det förekom också att man sydde ihop små bitar utan remsa för att få till en större yta och på det sättet kunna ta tillvara på mer tyg. Till dynornas baksida använde man skinn av get eller kalv, men i något fall kunde det vara av linnetyg eller vävt mönstrat tyg och även baksidan kunde i vissa fall vara skarvad. På en del dynor finns pälsen kvar vänd inåt eller utåt. Till fyllning använde man dun, fjädrar, ull eller halm. Dynorna var dekorerade i hörnena med toffsar gjorda av små tygbitar eller garn.

Klackmattor

Många lappar, klippta som klackar, dekorerade med broderier och kantade med langettstygn, fastsydda som fjäll på ett bottenyta av säckväv eller annat kraftigt tyg. Så ser en klackmatta ut från 1800-talet. Materialet i mattorna varierar från matta till matta efterkoms de var gjorda av tygrester eller utslitna klädesplagg som rockar, kavajer, byxor och kjolar. En hel del mattor är därför av mörk tyg men det finns en del mattor som även har lappar från tunnare tyg och då är de ihop sydda med en kraftigare bit tyg. Ibland ligger det tunna tyget över och ibland under. Vissa mattor är rikt dekorerade med broderier med inspiration från vardagsföremål och andra med enkla stjärnor. Langettstygnen runtom klacken är sydda med yllegarn och ofta i olika färger på samma matta. Troligtvis var det så att man tog tillvara det som fanns hemma därav blandningen på mattorna.

Det är vanligast att lapparna har formen av en klack eller tunga som de också beskrivs som, men på en del mattor är formen mer droppformad eller spetsig. Oavsett mattans form som kan vara rund, fyrkantig eller oval är det ett mittenparti som täcker kanten på den innersta raden av lapparna. Det partiet är dekorerat med ett större broderi eller med en applikation och kantad med langettstygn. Lapparna är fastsydda med förstygn längst med kanten längst upp och på en del mattor är sedan varje lapp fastsydd med något litet stygn för att kunna ligga helt still. Det finns också en del mattor som är rektangulära och där lapparna ligger på rad efter rad och inte i en cirkel. Kanske valde man en sådan form för att den skulle passa innanför dörren eller vid sängen.

Klackmattor kan man finna på över hela Sverige i hembygdsgårdar och på en del museum. De går även under namnet lappmattor. Jag kan tänka mig att i de hem som inte hade möjlighet att ha egen vävstol och väva trasmattor var klackmattorna ett sätt att dekorera golven. Storleken kunde variera från en liten matta framför sängen eller innanför dörren, till en större under matbordet.

Jag ännu inte hunnit forska så mycket om klackmattor men det jag hitintills har funnit på är att mattor har gjorts i Finland, Norge, Frankrike och USA. Jag hoppas kunna få fram mer information om mattorna i respektive land. Mattorna har troligtvis ansetts som enkla vardags produkter och därför inte tagits tillvara på för efter världen.

Föredrag

Är du en hembygdsförening, ett bibliotek, en pensionärsgrupp eller några som helt enkelt är intresserade av att veta mer om skarvsöm och klackmattor? Jag kommer gärna och håller ett föredrag. Det går också att kombinera det ihop med en kurs. Till föredraget tar jag också med mig färdiga produkter till en utställning, samt böcker och materialsatser för försäljning. Kontakta mig för en offertförfrågan.

Hur man syr skarvsöm

Galleri

Här är ett urval på historiska bröllopsdynor och klackmattor. Bilder också på en del av mina materialsatser som du kan köpa i min butik. Där finns även två böcker med skarvsöm och sytillbehör. Lite längre fram i vår kommer också en ny bok med temat Klackmattor.

Bröllopsdyna från Västergötland

Klackmatta från Appladalens Hembygdsförening

Materialsats Kudde Stjärna

Bröllopsdyna från Småland

Klackmatta från Stora Mellby, Västergötland

Materialsats Handledsvärmare Randig

Bröllopsdyna från Västergötland

Klackmatta från Stora Mellby, Västergötland

Materialsats Påse